Bakgrund & Syfte

Offentliga upphandlingar omsätter miljarder kronor varje år, och det har funnits ett behov av att stärka kontrollen för att säkerställa att skattepengar används korrekt och att lagar följs.

Förslagen & Debatten

Regeringen föreslog att ge Konkurrensverket utökade befogenheter för att granska hur myndigheter köper in varor och tjänster. Förslagen inkluderade även att höja straffavgifterna för regelbrott och kräva tydligare riktlinjer för mindre direktupphandlingar.

Beslutet i korthet

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag, vilket ger Konkurrensverket starkare verktyg och högre sanktionsavgifter från och med den 1 januari 2024.

Vad betyder detta för dig?

  • Offentliga inköpare: Kommuner, regioner och statliga myndigheter ställs inför striktare krav på riktlinjer vid direktupphandlingar och riskerar högre böter vid fel.
  • Företag som lämnar anbud: Får en tryggare marknad med skarpare kontroll av att konkurrensen sker på lika och rättvisa villkor.
  • Konkurrensverket: Får utökade verktyg, längre utredningstid och höjda ekonomiska ramar för att effektivt granska och bestraffa regelbrott.

Detta händer i praktiken

  • Konkurrensverket får rätt att utfärda högre böter, upp till 20 miljoner kronor, för myndigheter som bryter mot upphandlingsreglerna.
  • Myndigheten får längre tid, upp till två år, på sig att utreda och besluta om sanktionsavgifter.
  • Myndigheter och kommuner kan tvingas ta fram fasta riktlinjer för hur de gör mindre direktupphandlingar.
  • Konkurrensverket får ökade befogenheter att granska och ingripa under pågående upphandlingsprocesser.