Bakgrund & Syfte

Kriminella nätverk använder ibland det finansiella systemet och alternativa penningöverföringar för att tvätta pengar, vilket myndigheterna vill stoppa.

Förslagen & Debatten

Regeringen föreslog att företag som förmedlar betalningar ska få krav på sig att upptäcka och rapportera misstänkta flöden. Dessutom föreslogs striktare kontroller av utländska företags betaltjänstombud i Sverige för att stävja oreglerad penninghantering.

Beslutet i korthet

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag, vilket innebär att nya och strängare lagar för betalningsförmedlare träder i kraft den 1 juli 2025.

Vad betyder detta för dig?

  • Betaltjänstombud: Granskas hårdare av Finansinspektionen för att säkerställa att verksamheten inte används för illegal penningöverföring.
  • Clearingbolag: Får en ny lagstadgad skyldighet att övervaka och rapportera misstänkta transaktioner till polisen.

Detta händer i praktiken

  • Företag som förmedlar betalningar mellan banker måste övervaka transaktioner noggrant.
  • Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Polismyndigheten och information ska lämnas till banker.
  • Finansinspektionen får utökad makt att granska lämpligheten hos cirka 1 200 betaltjänstombud.
  • Kontrollen över alternativa betalningssystem, som hawala-verksamhet, skärps för att förhindra penningtvätt.