Bakgrund & Syfte
För att kunna stoppa grov brottslighet behöver polisen snabbare kunna se hur digitala identiteter används vid misstänkta transaktioner. Tidigare har tystnadsplikt hos privata företag gjort det svårare för myndigheter att få ut nödvändig information.
Förslagen & Debatten
Regeringen föreslog att företag som tillhandahåller e-legitimation och kryptotjänster ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter till polisen. Förslaget syftar till att göra det lättare att upptäcka när någon använder en annans identitet eller begår ekonomiska brott via nätet.
Beslutet i korthet
Riksdagen godkände förslaget, vilket innebär att myndigheter får en lagstadgad rätt att kräva ut information från dessa företag från och med maj 2026.
Vad betyder detta för dig?
- Brottsbekämpande myndigheter: Får nya verktyg för att snabbare hämta in bevis och information vid utredningar av ekonomisk brottslighet.
- E-legitimationsföretag: Får en lagstadgad skyldighet att lämna ut kunduppgifter till myndigheter när det krävs för brottsbekämpning.
- Kryptoföretag: Omfattas nu av samma utökade krav på att dela information med myndigheter som banker och e-legitimationsaktörer.
Detta händer i praktiken
- Polisen kan begära ut uppgifter om hur en e-legitimation använts mot finansiella tjänster.
- Företag som erbjuder e-legitimation måste lämna ut information trots tidigare tystnadsplikt.
- Reglerna omfattar även företag som hanterar kryptovalutor och relaterade tjänster.
- Syftet är att snabbare kunna förebygga och utreda allvarliga brott.