Bakgrund & Syfte
Idag är det svårt för polisen att snabbt få ut information från privata företag som erbjuder e-legitimation och kryptotjänster på grund av deras tystnadsplikt. Detta har skapat kryphål som kriminella kan utnyttja för att dölja brottslig verksamhet.
Beslutet i korthet
Riksdagen har beslutat att brottsbekämpande myndigheter får rätt att kräva ut information från e-legitimationsföretag och kryptoföretag för att kunna utreda och förebygga allvarliga brott.
Vad betyder detta för dig?
- Brottsbekämpande myndigheter: Får nya verktyg för att snabbare kunna identifiera kriminella som använder digitala tjänster för att tvätta pengar eller begå bedrägerier.
- E-legitimationsföretag: Får en lagstadgad skyldighet att lämna ut kunduppgifter till polisen när det krävs för att utreda allvarliga brott.
- Kryptoföretag: Måste nu dela med sig av information om användares transaktioner och konton till myndigheter trots tidigare sekretessregler.
Detta händer i praktiken
- Polisen kan begära ut uppgifter om hur en person använt sin e-legitimation mot finansiella tjänster.
- Företag som hanterar kryptovalutor blir skyldiga att lämna ut information till myndigheter vid misstanke om brott.
- Tystnadsplikten för dessa företag väger inte längre tyngre än polisens behov av information i brottsutredningar.
- Reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.