I korthet
- Riksdagen överväger att införa en statlig e-legitimation.
- Syftet är att öka säkerheten och tillgängligheten för digitala tjänster.
- Förslaget kommer från Trafikutskottet och ska beslutas den 16 juni 2026.
Trafikutskottet föreslår att riksdagen beslutar om att införa en statlig e-legitimation, vilket syftar till att stärka säkerheten och tillgängligheten för digitala tjänster i Sverige. Detta initiativ ska erbjuda ett pålitligt och inkluderande alternativ till befintliga privata lösningar, vilket är avgörande för både privatpersoner och företag i deras digitala interaktioner med myndigheter och andra aktörer.
Varför behövs en statlig e-legitimation?
Idag förlitar sig Sverige till stor del på privata aktörer för digital identifiering. Trafikutskottets förslag pekar på behovet av en statligt utfärdad e-legitimation för att säkerställa en robust, säker och tillgänglig infrastruktur för digitala tjänster. En statlig lösning förväntas öka förtroendet för digitala transaktioner och minska sårbarheten som kan uppstå med enbart privata alternativ.
Ökad säkerhet och tillgänglighet
Den föreslagna statliga e-legitimationen ska erbjuda en högre säkerhetsnivå och vara mer inkluderande än dagens lösningar. Detta innebär att fler medborgare, oavsett teknisk förmåga eller tillgång till specifika banktjänster, ska kunna identifiera sig digitalt. Förslaget betonar vikten av att minska risken för bedrägerier och identitetsstölder genom att införa striktare krav på utfärdande och användning.
Vägen framåt
Förslaget, som kommer från Trafikutskottet, är ett betänkande som nu ligger för riksdagens beslut. Riksdagen förväntas debattera och fatta beslut i frågan den 16 juni 2026. Om förslaget godkänns, kommer regeringen att få i uppdrag att genomföra införandet av den statliga e-legitimationen, vilket kommer att påverka hur digitala tjänster utformas och används i framtiden.
Vem påverkas?
Privatpersoner
- Enklare tillgång till digitala tjänster: Med en statlig e-legitimation förväntas det bli enklare och säkrare att logga in på myndigheter och andra tjänster, oavsett vilken bank man har eller om man saknar bank-ID.
- Ökad trygghet: Förslaget syftar till att minska risken för identitetsbedrägerier och ge en tryggare digital vardag.
- Inkludering: Personer som idag har svårt att skaffa en e-legitimation via privata aktörer kan få en ny möjlighet att delta fullt ut i det digitala samhället.
Företag och myndigheter
- Stärkt förtroende: Företag och myndigheter som erbjuder digitala tjänster kan dra nytta av en mer pålitlig identifieringsmetod, vilket ökar förtroendet hos användarna.
- Minskad administrativ börda: En enhetlig statlig lösning kan förenkla integrationen av e-legitimationstjänster och minska den administrativa bördan för organisationer.
- Förbättrad säkerhet: Myndigheter får ett säkrare verktyg för att verifiera medborgarnas identitet, vilket är avgörande för känsliga tjänster och datahantering.