Bakgrund & Syfte
EU vill skapa hårdare regler för att tvinga företag och myndigheter att betala sina fakturor i tid. Riksdagen har granskat om EU överhuvudtaget ska få bestämma i den här frågan.
Förslagen & Debatten
EU-kommissionen föreslår en gemensam tvingande gräns på 30 dagar för betalningar samt fasta räntor vid sena betalningar. Riksdagen anser att detta inskränker företagens frihet att själva komma överens om avtal.
Beslutet i korthet
Riksdagen beslutade att protestera mot EU-förslaget genom att skicka ett motiverat yttrande, eftersom förslaget anses bryta mot principen om att medlemsländerna själva ska fatta beslut som rör nationella avtal.
Vad betyder detta för dig?
- Svenska företag: De skyddas tillfälligt från att få sin avtalsfrihet kring betalningstider begränsad av EU.
- Offentliga myndigheter: Slipper tills vidare en tvingande EU-reglering om exakta betalningsgränser på 30 dagar.
Detta händer i praktiken
- Sverige skickar ett motiverat yttrande till EU:s ledning.
- Riksdagen markerar att EU lägger sig i sådant som nationella parlamet borde sköta.
- Företagens nuvarande avtalsfrihet försvaras i den svenska protesten.