Bakgrund & Syfte
Dagens system för skuldindrivning har varit omodernt och inte fullt ut dragit nytta av att andra myndigheter stöter på värdefull egendom i sina dagliga verksamheter. Dessutom har det funnits behov av ett tydligare fokus på att skuldindrivningen inte ska vara orimligt hård mot enskilda individer.
Förslagen & Debatten
Regeringen föreslog att Kronofogden ska kunna ta egendom i beslag på distans med hjälp av andra brottsbekämpande myndigheter. Förslaget innehöll även krav på att väga in barnets bästa och proportionalitetsprincipen vid indrivning, samt att göra lagarna mer lika för vanliga hus och bostadsrätter.
Beslutet i korthet
Riksdagen godkände regeringens lagförslag, vilket innebär att de nya och mer moderna utmätningsreglerna blir verklighet från och med den 1 juli 2026.
Vad betyder detta för dig?
- Personer med skulder: Påverkas genom att indrivningen kan ske snabbare, men också skyddas bättre genom krav på proportionalitet och att barnets bästa beaktas.
- Brottsbekämpande myndigheter: Får en utökad uppgift att hjälpa till med att upptäcka och beslagta lös egendom under sin ordinarie verksamhet.
- Fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare: Möts av samma regler och rutiner vid eventuell utmätning av både fast egendom och bostadsrätter.
Detta händer i praktiken
- Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter kan hjälpa Kronofogden att beslagta egendom utan att Kronofogdemyndighetens personal är på plats.
- Kronofogden måste alltid följa proportionalitetsprincipen, vilket innebär att indrivningen inte får vara mer ingripande för en person än nödvändigt.
- Barnets bästa ska alltid beaktas vid skuldindrivning.
- Hus och bostadsrätter kommer att behandlas så lika som möjligt vid skuldindrivning för att uppnå högre försäljningspriser.