Bakgrund & Syfte
Sverige har saknat fullgoda lagar för att straffa personer som lämnar ut hemliga uppgifter som skadar landets relationer med andra länder eller internationella organisationer till främmande makt.
Förslagen & Debatten
Regeringen föreslog att införa brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förslaget krävde även ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen vilket innebar begränsningar i meddelar- och anskaffarfriheten.
Beslutet i korthet
Riksdagen sa ja till förslaget efter att ha godkänt grundlagsändringen för andra gången efter det mellanliggande valet.
Vad betyder detta för dig?
- Journalister och medier: Riskerar att göra sig skyldiga till brott om de publicerar hemliga uppgifter som omfattas av de nya inskränkningarna i meddelarfriheten.
- Uppgiftslämnare och whistleblowers: Förlorar rätten att lämna vissa hemliga uppgifter till medier om uppgifterna kan skada Sveriges förhållande till omvärlden.
- Statligt anställda: Får ett tydligare och strängare regelverk mot att läcka sekretessbelagd information till främmande makt.
Detta händer i praktiken
- Det blir olagligt att lämna ut hemliga uppgifter om Sverige till en främmande makt om det kan skada landets säkerhet.
- Tryck- och yttrandefrihetsbrotten utökas till att omfatta utlandsspioneri.
- Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas för uppgifter som rör Sveriges säkerhet i förhållande till andra länder.
- Straffet för att sprida hemliga uppgifter som skadar riket skärps genom att brotten förs in i brottsbalken.