Bakgrund & Syfte

EU:s regler säger att beslut om nya lagar ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har en viktig roll att kontrollera att EU-kommissionen följer denna princip, kallad subsidiaritetsprincipen.

Förslagen & Debatten

Konstitutionsutskottet har granskat hur riksdagen arbetade med 119 lagförslag från EU under 2022. Dessa förslag handlade om allt från näringsliv och brottsbekämpning till ekonomi, miljö och jordbruk. Riksdagen skulle bedöma om dessa förslag bäst hanterades på EU-nivå eller nationellt i Sverige.

Beslutet i korthet

Riksdagen har inte fattat ett nytt beslut i denna uppföljning. Istället visar rapporten att riksdagen under 2022 aktivt invände mot 14 EU-förslag, vilket är det näst högsta antalet invändningar sedan 2009.

Vad betyder detta för dig?

  • Svenska medborgare: Får en ökad trygghet att beslut som påverkar deras vardag fattas på rätt nivå, antingen i Sverige eller i EU, beroende på vad som är mest effektivt.
  • EU-kommissionen: Får återkoppling från nationella parlament om hur deras lagförslag uppfattas gällande subsidiaritetsprincipen, vilket kan leda till att förslag justeras.
  • Riksdagsledamöter: Fortsätter att ha en viktig roll i att granska och påverka EU:s lagstiftningsprocess för att skydda nationella intressen.

Detta händer i praktiken

  • Svenska riksdagen granskar alla nya lagförslag från EU-kommissionen.
  • Om riksdagen anser att ett EU-förslag kan hanteras bättre på nationell nivå, skickar de en formell invändning till EU.
  • Under 2022 skickades 14 sådana invändningar, vilket visar på en aktiv kontroll från Sveriges sida.
  • Denna kontrollmekanism är ett viktigt verktyg för att säkerställa att EU-beslut inte tas i onödan på en högre nivå än nödvändigt.