Bakgrund & Syfte

För att säkerställa att demokratiska processer fungerar även under oväntade omständigheter, som kriser eller pandemier, behöver riksdagen se över sina arbetsmetoder och hur möten kan genomföras säkert.

Förslagen & Debatten

Regeringen (eller ett utskott) föreslog en utredning för att säkra att riksdagens sammanträden i kammaren alltid kan genomföras. Samtidigt hade oppositionspartierna lagt fram ett 40-tal förslag om allt från hur riksmötet öppnas och ledamöternas placering till motionsrätten, oppositionens roll och ledamöternas ekonomi.

Beslutet i korthet

Riksdagen sa ja till att starta en utredning om hur man kan garantera att kammarens möten kan hållas i alla lägen. Däremot sa man nej till alla de cirka 40 förslag från oppositionen som handlade om andra ändringar av riksdagens arbetsformer.

Vad betyder detta för dig?

  • Riksdagsledamöter: Deras arbetsvillkor och möjligheter att delta i debatter kan påverkas av utredningens slutsatser om mötesformer.
  • Riksdagsstyrelsen: De får ansvaret att starta och leda den nya utredningen om säkra möten.
  • Oppositionspartier: Deras förslag om bland annat motionsrätt och oppositionens ställning röstades ner, vilket innebär att inga av deras önskade förändringar genomförs nu.

Detta händer i praktiken

  • En utredning kommer att startas för att undersöka hur riksdagens möten kan säkras, oavsett yttre omständigheter.
  • Riksdagsstyrelsen får i uppdrag att se till att utredningen blir av och att den genomförs.
  • Inga förändringar kommer att göras gällande riksmötets öppnande, ledamöternas placering eller motionsrätten baserat på de nuvarande förslagen.
  • Inga nya utredningar om oppositionens ställning eller ledamöternas ekonomiska villkor kommer att startas utifrån de avvisade motionerna.