Bakgrund & Syfte

För att skydda nationell bestämmanderätt granskar Sveriges riksdag alla nya lagförslag från EU. Detta görs för att säkerställa att EU inte fattar beslut som bättre kan hanteras av medlemsländerna själva, enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Förslagen & Debatten

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen under 2023 granskade EU:s lagförslag, en process som kallas subsidiaritetsprövning. Riksdagen prövade 132 förslag inom områden som miljö, transporter och den inre marknaden, och skickade sju formella synpunkter till EU. Flera utskott bidrog med observationer om hur EU-förslag påverkar nationella handlingsutrymmen.

Beslutet i korthet

Riksdagen har nu godkänt konstitutionsutskottets uppföljning. Beslutet innebär att riksdagen formellt kritiserar EU-kommissionen för att inte ha redovisat alla Sveriges synpunkter på ett korrekt sätt i sin egen rapport.

Vad betyder detta för dig?

  • Svenska riksdagsledamöter: Deras arbete med att granska EU-förslag och skicka in synpunkter bekräftas och fortsätter.
  • EU-kommissionen: De får en formell uppmaning från Sveriges riksdag att förbättra sin rapportering om medlemsländernas synpunkter.
  • Medborgare i EU: Beslutet stärker principen om att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, vilket kan leda till mer relevanta lagar för medborgarna.

Detta händer i praktiken

  • Riksdagen fortsätter att granska alla nya lagförslag från EU för att se om de följer principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
  • Sverige kommer att fortsätta skicka in formella synpunkter till EU om man anser att ett lagförslag inte är lämpligt eller bryter mot subsidiaritetsprincipen.
  • EU-kommissionen uppmanas att i framtiden tydligt förklara varför vissa nationella synpunkter inte tas med i deras rapporter.
  • Svenska riksdagsutskott kommer att fortsätta följa utvecklingen inom sina respektive politikområden och hur EU-förslag påverkar möjligheten att agera nationellt.