I korthet

  • Riksdagen överväger förslag om skärpta regler för utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot.
  • Nya åtgärder ska förbättra myndigheternas förmåga att hantera och avvisa individer som bedöms farliga.
  • Justitieutskottet rekommenderar riksdagen att anta förslagen för ett stärkt nationellt skydd.

Riksdagen förbereder sig för att fatta ett viktigt beslut som avsevärt kommer att stärka Sveriges förmåga att hantera utlänningar som bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot. Justitieutskottet har lagt fram ett betänkande med förslag som syftar till att förbättra skyddet mot individer som kan hota nationell säkerhet, vilket innebär skärpta regler och nya verktyg för myndigheterna.

Skärpta regler för säkerhetshot

Sverige står inför en förstärkning av lagstiftningen gällande utlänningar som utgör allvarliga säkerhetshot. Justitieutskottet har den 16 juni 2026 presenterat ett betänkande som innehåller flera förslag för att ge myndigheterna bättre verktyg att agera. Målet är att effektivare kunna avvisa eller utvisa personer som bedöms utgöra en fara för rikets säkerhet, oavsett om hotet rör terrorism, spioneri eller annan allvarlig brottslighet.

Förslagen innebär bland annat att lagstiftningen anpassas för att tydligare definiera vad som utgör ett ‘kvalificerat säkerhetshot’. Detta ska underlätta för Säkerhetspolisen och Migrationsverket att fatta beslut och för domstolarna att pröva dessa ärenden. Det handlar om att täppa till luckor i befintlig lagstiftning och säkerställa att Sverige har ett robust försvar mot yttre och inre hot.

Varför behövs ett stärkt skydd?

Bakgrunden till de föreslagna ändringarna är ett ökat behov av att skydda Sverige mot komplexa och föränderliga säkerhetshot. Tidigare lagstiftning har ibland visat sig otillräcklig när det gäller att hantera individer med kopplingar till internationell terrorism eller underrättelseverksamhet. Genom att stärka skyddet vill man förhindra att Sverige blir en fristad för personer som kan skada landets intressen eller dess medborgare.

Justitieutskottet betonar vikten av att balansera rättssäkerhet för den enskilde med nationella säkerhetsintressen. Förslagen syftar till att skapa en tydligare process för bedömning och hantering av säkerhetshot, samtidigt som de grundläggande principerna för rättvisa upprätthålls.

Justitieutskottets rekommendation

Justitieutskottet rekommenderar riksdagen att anta de föreslagna åtgärderna. Beslutet om att anta betänkandet fattades den 16 juni 2026, och riksdagen förväntas debattera och besluta i frågan den 17 juni 2026. Trots att utskottet står bakom huvudlinjen i förslaget, har tre reservationer lämnats in, vilket indikerar att det finns politiska nyansskillnader i hur skyddet bäst bör utformas. Dessa reservationer kommer att behandlas under riksdagens debatt.

De nya reglerna förväntas ge Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter ett effektivare ramverk för att identifiera, utreda och agera mot utlänningar som utgör en allvarlig risk för Sveriges säkerhet.

Vem påverkas?

Privatpersoner

  • Utlänningar som bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot kan möta strängare åtgärder, inklusive avvisning eller utvisning från Sverige. Deras ärenden kommer att hanteras under en skärpt lagstiftning.
  • Allmänheten i Sverige får ett potentiellt ökat skydd mot säkerhetshot, då myndigheternas förmåga att agera mot farliga individer förbättras.

Myndigheter

  • Säkerhetspolisen och Migrationsverket får nya eller förstärkta verktyg och tydligare lagrum för att hantera ärenden som rör utlänningar som utgör säkerhetshot. Detta innebär nya rutiner och processer.
  • Svenska domstolar får nya lagrum att tillämpa vid prövning av ärenden som rör avvisning eller utvisning på grund av säkerhetshot.