Bakgrund & Syfte
För att öka tryggheten i samhället och sätta brottsoffrens situation i fokus har regeringen velat se en förändring i hur fängelsestraff avtjänas.
Förslagen & Debatten
Regeringen föreslog att den del av straffet som måste avtjänas innan man kan bli fri ska höjas från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Dessutom föreslogs strängare krav vid misskötsamhet, längre prövotid efter frigivning och att risken för återfall i brott ska väga tyngre vid beslut om frigivning.
Beslutet i korthet
Riksdagen godkände regeringens förslag, vilket innebär att dömda personer i framtiden kommer att avtjäna en större del av sina straff i fängelse.
Vad betyder detta för dig?
- Dömda personer: De kommer att behöva sitta en längre tid i fängelse och får en längre prövotid med övervakning efter frigivningen.
- Brottsoffer: Genom att gärningspersoner sitter inne längre ökar skyddet för samhället och brottsoffren.
Detta händer i praktiken
- Huvudregeln blir att tre fjärdedelar av strafftiden måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske.
- Prövotiden efter att man blivit frigiven förlängs från ett år till minst två år.
- Det blir lättare för myndigheter att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig eller riskerar att begå nya allvarliga brott.
- Vid återfall i brott under prövotiden förverkas den villkorliga friheten och ingen ny frigivning ges för den delen av straffet.
- Fängelseminimum höjs till en månad och alla fängelsestraff omfattas nu av systemet för villkorlig frigivning.