Bakgrund & Syfte
Tidigare har gymnasieelever som tillhör en nationell minoritet behövt ha förkunskaper i sitt modersmål för att få undervisning. Detta har skapat en ojämlikhet jämfört med grundskoleelever och försvårat möjligheten att bevara och utveckla minoritetsspråken.
Förslagen & Debatten
Regeringen föreslog att ta bort kravet på förkunskaper för modersmålsundervisning för nationella minoriteter i gymnasiet. Förslaget gällde både den vanliga gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Dessutom föreslogs att examensbeviset för anpassad gymnasieskola skulle få ett tydligare namn.
Beslutet i korthet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att gymnasieelever som tillhör en nationell minoritet nu får läsa sitt modersmål utan krav på att de redan kan språket.
Vad betyder detta för dig?
- Elever som tillhör nationella minoriteter: Får en utökad rätt att läsa sitt modersmål i gymnasiet, oavsett tidigare kunskaper.
- Elever i anpassad gymnasieskola: Får ett tydligare och mer specifikt namn på sitt examensbevis.
- Gymnasieskolor och kommuner: Måste anpassa sin undervisning och administration för att erbjuda modersmålsundervisning utan förkunskapskrav.
Detta händer i praktiken
- Elever i gymnasiet som tillhör en nationell minoritet kan välja modersmålsundervisning även om de inte har läst språket tidigare.
- Denna möjlighet gäller både för den vanliga gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan.
- Dokumentet som elever får efter avslutad anpassad gymnasieskola kommer att kallas "gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola".
- De nya reglerna för modersmålsundervisning börjar gälla för utbildningar som startar efter den 30 juni 2025.