Bakgrund & Syfte
Dagens betygssystem har fått kritik för att skapa betygsinflation, där skolor ger betyg som inte alltid matchar elevernas faktiska kunskaper. Det har gjort det svårt att jämföra betyg på ett rättvist sätt när elever söker vidare till högre utbildningar.
Beslutet i korthet
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om att införa ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärden.
Vad betyder detta för dig?
- Skolelever i grund- och gymnasieskolan: Får en helt ny betygsskala från 1 till 10 och måste skriva nationella slutprov som påverkar deras chanser att komma in på nästa utbildning.
- Lärare och rektorer: Slipper rätta de nationella slutproven själva men måste samarbeta med kollegor i bedömningssamråd innan slutbetygen sätts.
- Kommuner och friskoleägare: Måste anpassa sina system till de nya reglerna och blir skyldiga att rapportera in alla betygsuppgifter till en statlig myndighet.
Detta händer i praktiken
- En ny betygsskala med tio steg (1–10) införs, utan en skarp gräns för godkänt.
- Nationella slutprov införs i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux, och dessa bör rättas centralt.
- Meritvärdet ska bestå av både betygsvärde och resultat från nationella slutprov.
- Lärare ska ha bedömningssamråd vid slutlig betygssättning i ett ämne.
- Huvudmän blir skyldiga att lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.