I korthet

  • Ett nytt betygssystem med en tiogradig skala från 1 till 10 ska ersätta dagens system i grund- och gymnasieskolan.
  • Centralt rättade nationella slutprov införs för att ligga till grund för elevernas slutliga meritvärde.
  • De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2028 för att motverka betygsinflation och skapa en mer rättvis bedömning.

Sveriges skolor står inför en av de största reformerna på decennier när det nuvarande betygssystemet skrotas. Utbildningsutskottet vill att riksdagen godkänner regeringens förslag om att införa en tiogradig betygsskala och centralt rättade slutprov. Syftet med jättereformen är att stoppa den utbredda betygsinflationen och se till att elevernas betyg faktiskt speglar deras verkliga kunskaper.

Slut med ‘glädjebetyg’ – provresultat ska styra

Under lång tid har det riktats skarp kritik mot det svenska skolsystemet för att betyg sätts för generöst, så kallade glädjebetyg. För att komma till rätta med detta föreslår utbildningsutskottet nu att riksdagen säger ja till en helt ny modell för att räkna ut elevernas meritvärde inför framtida studier.

I det nya systemet kommer meritvärdet inte längre bara att baseras på lärarens betyg. Istället ska det bestå av en kombination av elevens betygsvärde och resultatet från helt nya, centralt rättade nationella slutprov. Genom att låta en utomstående part rätta proven centralt hoppas man kunna garantera en mer opartisk och rättvis bedömning över hela landet.

Tiogradig skala utan skarp godkäntgräns

Dagens betygsskala med bokstäverna A till F försvinner. Istället införs en sifferskala från 1 till 10 i grundskolan, gymnasieskolan och anpassade skolformer. En stor förändring är att det inte längre kommer att finnas någon skarp, ångestladdad gräns för vad som är ett ‘godkänt’ betyg.

För att undvika att enskilda lärare hamnar i kläm eller sätter felaktiga betyg, införs också ett krav på så kallat bedömningssamråd. Det innebär att lärare måste samarbeta och diskutera med varandra innan de sätter de slutgiltiga betygen i ett ämne. Dessutom blir alla skolor skyldiga att rapportera in sina betygsuppgifter till en statlig myndighet för bättre kontroll.

Bakgrund och tidsplan

Frågan om rättvisa betyg har varit en politisk stridsfråga under många år. Kritiker har pekat på att friskolor och kommunala skolor sätter olika betyg för samma prestationer, vilket skapar en ojämlik spelplan vid ansökningar till högre utbildningar.

De nya reglerna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. För den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) på gymnasial nivå dröjer dock förändringen något längre, där föreslås de nya reglerna börja gälla först den 1 januari 2031.

Vem påverkas?

Privatpersoner

  • Elever i grundskolan och på gymnasiet får ett helt nytt sätt att bli bedömda på, där nationella slutprov får stor betydelse för deras framtida studieplatser. De slipper också stressen kring en hård godkäntgräns.
  • Lärare får ett förändrat arbetssätt där de måste samråda med kollegor vid betygssättning, men avlastas samtidigt genom att de nationella slutproven rättas centralt.

Företag

  • Friskolekoncerner och privata skolföretag måste anpassa sina system för att rapportera in betyg till myndigheterna och följa de nya striktare reglerna för bedömning, vilket minskar utrymmet att använda höga betyg som konkurrensmedel.